Esters kallelse är Församlingens

Esters bok i Gamla Testamentet tilldrar sig ca år 480f Kristus.
Kung Ahasveros regerar ett världsrike som sträcker sig från
Indien till Etiopien. Han regerar från "Susans borg" i Persien,
närmast motsvarande dagens Iran.

Inom Ahasveros väldiga rike finns ett antal folkslag och bland dessa
bor många judar, utspridda i samband med den babyloniska
fångenskapen. Även i Susa finns en judisk koloni. Ahasveros regerar
som kungars kung och hans ord är lag.

Berättelsen om Ester är ett stycke judisk historia, som ihågkoms vid
Purimhögtiden. Men Esters bok är också i hög grad profetisk, med ett
viktigt budskap in i ändens tid. Den berör den kristna församlingens
ansvar för det judiska folket och Israel.

Drottning Vasti visar en längre tid förakt för Kung Ahasveros. Till slut
avsätter kungen henne och söker en ny drottning. Ester är en av de
utvalda jungfrur som får gå inför kungen. Hon är judinna, och fostras
av Mordokai, sin styvfar. Kungen fäster sig mycket vid Ester. Hon
står brud och blir ny drottning. Hennes judiska identitet förblir hemlig.

Kungens nye tjänare Haman märker att Mordokai inte bugar för
honom i porten, och han får höra att Mordokai är jude. Ett hat växer
inom Haman, han smider planer mot alla judar i riket. Han går inför
Ahasveros och berättar om ett folk som inte lyder kungens lagar.
Haman får kungens auktoritet att göra vad han finner för gott med
judarna.

Mordokai får vetskap om hotet om utplåning, i förtvivlan sänder
han bud till Ester. Hon måste gå inför kungen och söka nåd för sitt
folk. Ester tvekar, det är förenat med livsfara att gå inför kungen
utan att vara kallad. Mordokai sänder då bud till Ester;

"Tänk inte att du ensam bland alla judar ska slippa undan,
därför att du är i kungens hus. Nej, om du är tyst vid
detta tillfälle så ska nog hjälp och räddning beredas
judarna från annat håll, men du och din fars hus ni ska
förgöras. Vem vet om du inte just för en sådan tid som
denna kommit till kunglig värdighet?" (Ester 4:13-14)

Ester blir utmanad. Hennes folk är i fara, även Mordokai, han som
”varit hennes uppfostrare” till nåden hon nu står i. Ester är i en unik
ställning att kunna plädera för judarna inför kungen. Kommer hon att
undandra sig ansvar och kallelse av rädsla eller bekvämlighet, förneka
sitt ursprung? Hur går det då med Ester, hon är själv judinna?

Efter en tid av fasta går Ester ”på tredje dagen” inför kungen - och
hon ”undfår nåd”. Ester bekräftar sin judiska börd och Hamans anslag
mot hennes folk. Kungens vrede upptänds. Haman, som anklagat
Mordokai för att inte hålla lagen, hängs upp på pålen han förberett för
Mordokai. Mordokai, som endast vägrat buga för Haman, frias.

Esters bok är brännande aktuell i en sen tid. Över judar i
förskingring vilar hotfulla skuggor och staten Israel blir ansatt från
alla håll. Onda tungor smider anslag, desinformerar, använder
lagutrymme - i tro att man kan hindra Guds vägar.

Församlingen, Konungens brud, är kallad att bejaka sitt ursprung,
att stå upp för folket och landet Israel och att plädera för dem inför
Konungen. Så räddade Ester sitt liv.

Björn Hellman