Friday, May 22, 2026

Profettjänsten inom & utom församlingen

 
Alla i vår bibel signifikanta profet-
tjänster från skapelsens morgon
har rört sig i ett politiskt spektrum,
de har talat till en politisk sfär.
Det är inte möjligt att separera det
profetiska från det politiska, en del
tror det och det finns krafter som
vill vi ska tro så.
Det beror på att satan rör sig alltid
i den politiska sfären, det är där
han vill komma in och ta kontroll
och sätta in sina nyckelpersoner.
Han tyckte sig ju se Jesu potential
och gjorde försök att värva honom,
vi läser om det i t ex Matteus 4:1f.
Satan kan tillåta församlingen att
profetera starkt - inom sina väggar.
Medan han tar hand om nationen.

Att Gud begränsat sitt agerande till
inom församlingen är en omogen
bild som inte stämmer med skriften
och Guds intentioner.

Han skapade individ, äktenskap/
familj & även nation. Där kan till-
läggas att lösningar som suddar ut
nationella gränser & nationellt
självbestämmande är ej av honom.

Naturligtvis ska det femfaldiga äm-
betet, där profettjänsten ingår,
finnas starkt inom det vi kallar Kristi
Kropp, d v s församlingen.

Viktigt idag att inse är att ett antal
framträdande pastorer i ett land,
kanske med profetisk gåva, inte kan
ersätta ett finger, det femte fingret
Gud satt på handen.

Det skulle en del tycka vara bekvämt,
och inte så lite av den mentaliteten
har vi helt klart haft i vårt eget land -
men en hand har 5 fingrar om den
är frisk, inte 4; varje finger är viktigt.

Profettjänsten har, som jag inledde
med, i NT fortfarande (för tjänster
Gud så kallar) även uppdraget att
tala till nationen eller nationerna.

Och det är oerhört viktigt också för
församlingen att överheten för-
rättar sin tjänst rätt - och i det får
stöd från Kristi Kropp, genom bön,
lära samt även profetisk förmaning,

för att vi ska "kunna föra ett lugnt &
stilla liv på ett i allo fromt & värdigt
sätt" som ju skriften beskriver det.
(1 Tim 2:2).


//Björn Hellman







Den nazistiska agendans olika nivåer. Då och nu..

 
Innan och under 2a världskriget fanns
det olika nivåer av nazism, men allt var
del av den nazistiska agendan.
Det fanns de som visste det mesta om
vad som försiggick, och som själva del-
tog handgripligen i vedervärdigheterna.
Sen fanns det de lättjefulla. De fin-
klädda, de utbildade, de akademiska,
de som läste sina föräldrars favoritdags-
tidningar,
där ärbara samhällsskötsamma stofiler
skrev så bra & hade hållbara argument
när det gällde de besvärliga judarna.
De var också nazister. För de sade inte
ifrån. De bara höll för näsan när vinden
"låg på fel" så att en säregen doft spred
sig över deras lilla stad ifrån det där
lägret man visst upprättat strax utanför.
Därför är de begrepp jag svänger mig
med idag ganska breda vad gäller de
som idag går i demonstrationståg i vårt
land viftande med grön-röda flaggor,
för att man "tycker synd om barn".
Ni får själva ana vilken kategori jag
räknar in dessa människor i; de som inte
gråtit en tår över alla de fasansfullheter
som ägde rum den 7 oktober 2023, i
den största jude-slakten sedan andra
världskriget.
utan t o m har tillägnat sig en media-
bild utropad att det nog överdrevs rätt
mycket om vad som hände den där
dagen, att det var nog Israel som sköt
och stympade sina egna.
De har inte sökt sanningen. De har
sökt ett känslorus, att i sin andliga
fattigdom stå för något gott emot ngt
ont - bara det att de själva hamnade
på den onda sidan på grund av sin
lättja & ansvarslöshet.


Björn Hellman





Robin Bullock Interview with FlashPoint: "Rededicate 250" in Washington D.C.