Fasta

Just av den anledning att det är så jobbigt att inleda en
födofasta - kroppen skriker och kräver sin rätt - förstår man
att det är viktigt med fasta emellanåt

2-3e dagen brukar vara som stökigast. Sen lägger sig allt
sakta. Som vågorna på Genesaret, "Tig var stilla"

Så kommer regnet. Droppar av silver, stora, tunga. Slår ner
på vattenytan. Man kan fånga dem i handen. Rena tankar,
ja även Guds tankar

Enkelt att be, bara sluta ögonen och känna smörjelsen.
Situationer framträder naket, blicken tränger igenom. Friden,
lugnet regerar. Tro blir lätt - tvivla svårt

Inga trätor och stridigheter. Kött bemöts med ande

Lite rosenskimrande beskrivning, men något av detta har jag
upplevt de gånger jag fastat upp till en vecka, 10 dagar, fastan
knäcker för en stund köttet på dess allra starkaste område


--------------------------------

Försöker inte tala om att jag är en fastare..
Jag har upplevt detta, och snarare skäms att jag inte
praktiserar det. Bön och fasta bland kristna som menar
allvar med Gud kan förändra hela vårt land. Hoppas
jag kan inspirera någon eller några