Guds Ord ger oss en vink om tiden

Guds Ord ger oss en vink om tiden för det bibeln undervisar om som uppryckandet
av den kristna församlingen och vad som kommer därefter. I kristenheten finns en
debatt om de sista sju åren innan Jesus kommer tillbaka till jorden, den tid som
kallas för vedermödan. Profeten Daniel talar om detta som den sista av 70 årsveckor
för sitt folk.

Vedermödan kommer vara en mycket svår period på jorden, en period där Gud
slutligen har lyft undan sitt beskydd från den värld som inte tagit till sig budskapet om
Jesus Kristus. Bibeln säger att Jesus ska rycka upp sin församling i samband med denna
vedermödas inträde på jorden. Debatten jag nämnde rör frågan om uppryckandet
kommer att ske före vedermödan, mitt i vedermödan eller i slutet av/efter vedermödan.

Den vink Guds Ord ger oss är att bibeln jämför vedermödans tid med tiden för Noa,
och den världsvida översvämning, floden, som övergick jorden sedan Noa byggt
klart arken. Byggandet av arken var till synes en oerhörd dårskap; eftersom arken
byggdes långt upp på land, långt från vatten och den var en enorm farkost. Och bygget
pågick under mer än 100 år. Men - om Noa hade rätt i att det skulle komma en flod,
vilket var motivet till bygget, så var det inte dårskap förstås, utan vishet.

När arken efter många år äntligen var färdigbyggd, då var det också slut på Guds
mycket långa kärleksfulla tålamod med människorna och deras ovilja att omvända sig
från sin synd. Floden kom och dränkte alla. Noa, och de  med honom som blev räddade,
fick inte uppleva vare sig "mid-flood" eller "post-flood". Det fanns ingen tid för någon
människa att känna att "nu är floden här snart, nu är det dags att börja ändra på våra liv"
och leva lite bättre. Nej, det vittnesbörd Gud bestämt var att han hade kallat Noa att
bygga arken och att under tiden för bygget varna människorna för en kommande flod.

När floden väl kom gick Noa och hans familj in i arken, alla luckor stängdes och arken
flöt iväg uppepå floden. Floden var en domstid/domshandling, den var avsedd endast
för de som befann sig under arken i höjdmeter räknat. Gud räddade Noa före floden,
"pre-flood". Det är naturligtvis det enda möjliga vid en flod. Noa byggde ju ingen ubåt.

Vi kristna är kallade att älska Jesu tillkommelse och tala om den frimodigt för människor
och kalla dem till Jesus och omvändelse, och varna dem för den vredes tid som kommer
att infinna sig efter församlingens uppryckande. Det står i bibeln att man i vår tid ska
säga till oss; "hur går det med löftet om Jesu tillkommelse?".

Det finns också kristna som inte alls vill förstå att det ska ske ett uppryckande, eller inte
längtar efter ett möte med Jesus i skyn. Detta trots att bibeln är väldigt tydlig i denna
fråga. Kanske det är så att man tycker att det räcker med att Jesus efter vedermödan ska
sätta sina fötter här nere hos oss på jorden (på Olivberget enligt bibeln). Kanske man trivs
så bra på jorden med charmiga Pridefestivaler, fina hus och trevliga vänner, att man
tycker att Jesus får väl komma hit. Men med den inställningen, en brud som inte älskar
sin brudgum och längtar efter honom, riskerar man bli kvar på jorden under vedermödan,
en tid då enligt bibeln personen Antikrist ska regera med järnhand över hela jorden.


//Björn