Det som ingenting var

Gud ger inte ära åt människor för sånt
som vi inte ska ha ära för.

Allt vi har, som andra kan se och upp-
skatta eller rent av beundra - det har vi
faktiskt fått av skaparen, direkt - eller
genom andra som fått det direkt eller
genom andra..

Vi ska naturligtvis vara framåt och
gilla livet och inte kräla i stoftet i
någon slags falsk ödmjukhet, som
kyrkan faktiskt tidvis lärt ut felaktigt.

Men, vi ska vara försiktiga med egen-
beröm och inse att vi egentligen inte
har något som inte blivit oss givet.
Själva livet kommer från Gud, och
inte av slumpen, han ville ditt liv.

En människa som har en rätt syn på
dessa saker har i regel lätt eller lättare
att inse talet om korset;

1 Korintierbrevet 1:18-30
"Talet om korset är en dårskap för de
som går förlorade, men för oss som
blir räddade är det en Guds kraft..

"Tänk efter, mina bröder, hur det var
när ni blev kallade, inte många som
var visa på ett mänskligt sätt blev
kallade, inte många mäktiga eller av
förnäm släkt.

Det som i världen var dåraktigt, svagt,
ringa och föraktat - det utvalde Gud,
för att han skulle låta de visa och det
starka komma på skam. För han ville
inte att något mänskligt skulle kunna
berömma sig.

..hans verk är det att ni är i Kristus
Jesus.."

Det vi som människor kan berömma
oss av är att vi gensvarar på Guds
kallelse när han kallar oss tillbaka
till sig, till försoning med sig.

Vi kan sedan berömma oss av att vi
gör valet att vara trogna honom genom
livet, att vi lever ett liv som behagar
honom, och svarar ja till de uppgifter
han kallar oss till i livet.

Det finns ingen större ödmjukhet än
att acceptera det som för den stolta
världen är en dårskap; det nödvändiga
Jesus Kristus gjorde för oss på korset,
när han dog för vår synd.

Synden med dess stolthet är mänsklig-
hetens stora problem, inte miljö-
förstöringen. Talet om korset tillfred-
ställer inte alltid den som är ute efter
något intellektuellt kittlande på det
religiösa området.

Men i den enkla ödmjuka tilltron till
vad Jesus gjorde för oss på korset, och
det verkets absoluta nödvändighet, blir
vi av Gud förlåtna och rättfärdigför-
klarade. Det är en gåva från honom.

En gåva förtjänar man inte, tänker
man förtjänst, så blir gåvan direkt en
lön.. och det är inget bra alls att ha
ett löneförhållande med Gud, efter-
som man då lönas efter förtjänst..;

Romarbrevet 6:23
"Den lön som synden ger är (evig) död,
men den gåva som Gud av nåd ger
är evigt liv i Kristus Jesus vår Herre."

Det är skönt att upptäcka att det är
Gud som är värd all ära i ens liv. Man
får öppnade ögon för sin omvärld.
Man behöver inte göra karriär på fel
sätt eller bygga sin image.

/Björn