Ett ex på skapelsetext från Bibeln - från skapelsebeskrivningens femte dag:
1 Mos 1:21-23
Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så också alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott. Och Gud välsignade dem och sa: ”Var fruktsamma och föröka er, och uppfyll vattnet i haven; föröka sig ock fåglarna på jorden.” Och det blev afton, och det blev morgon, den femte dagen.
Gå gärna in på ww.bibeln.se och läs bibelns skapelseberättelse i 1 Mos 1-3 kapitlet. Några få sidor.
Att människan skapades sist, är en möjlig ingångspunkt för någon som försöker förespråka en "kristen evolutionstro", en utveckling från lägre till högst stående organism.
Men - ett mycket stort problem, egentligen oöverstigligt, för en kristen evolutionist är att Bibeln säger att det inte alls fanns någon som helst död förrän den sist skapade varelsen människan föll i synd. Bibeln säger alltså att det var efter att all skapelse redan var klar (!) som förgängelse och död, genom människans synd, kom in i världen;
Rom 5:12
Därför är det så: Genom en enda människa (Adam) har synden kommit in i världen och genom synden döden; och så har döden kommit över alla människor, eftersom de alla hava syndat.
Innan Adam syndade levde "varg och lamm sida vid sida", på samma sätt som bibeln säger att återigen ska ske i Guds framtid;
Jes 11:6-9
Då ska vargar bo tillsammans med lamm
och pantrar ligga tillsammans med killingar;
och kalvar och unga lejon
och gödboskap ska sämjas tillsammans,
och en liten pojke
ska valla dem.
Kor och björnar ska gå och beta,
deras ungar ska ligga tillsammans,
och lejon ska äta halm
liksom oxar.
Ett spädbarn ska leka
vid en huggorms hål
och ett avvant barn sträcka ut sin hand
efter basiliskens öga.
Ingenstans på mitt heliga berg ska man då göra
vad ont och fördärvligt är,
för landet ska vara fullt
av HERRENS kunskap,
liksom havsdjupet är fyllt av vattnet.
Ganska häftigt!
Hela evolutionstron bygger ju istället på en svagares död till stöd för en starkares överlevnad. Det är ju så evolutionen enligt sin teori avancerar från första början. En grym tillvaro som inte är Guds tanke även om vi ser att naturen i den fallna skapelsen fungerar så idag. Den svages död och den starkares överlevnad, dvs effekten av människans syndafall, är en av de två grundbultarna i den fallna människans (den som inte vill veta av Gud) skapelseteori d v s evolutionen.
Den andra grundbulten är tiden - tiden får en gudalik status i den fallna människans teori; om det bara finns tillräckligt med tid så kan de mest häpnadsväckande saker ske av ren slump, händelser som inte ens människan i sin intelligens kan åstadkomma - men tydligen anser vi oss själva kunna fundera ut hur allt gått till.
Det behövs oerhört mycket tro för att omfatta evolutionstron. Det är mycket enklare att tro på Gud, dessutom får många frågor då väldigt naturliga svar.
Bibeln har alltså en totalt annan beskrivning än evolutionstron gällande hur allt blev till som vi idag ser omkring oss:
1/
Det var en intelligens, Gud, som skapade allt. Det var inte slumpen. Evolutionisten tror att slumpen kan t ex skapa en optik på en nivå som är omöjlig för människan att efterapa. Jag tänker på ögat hos en simpel spyfluga, som utför miljarder beräkningar i sekunden. Tänker också på livets fysiska byggstenars, atomernas, sammansättning och de fysikaliska lagar som håller ihop dem. En minimal differens där och universum och skapelsen vore ej möjlig / alternativt skulle totalt falla samman.
2/
Gud är kärlek. Därför skapade han allt vackert och njutbart, symmetriskt och med lagar och ordning. Hans tankar var frid och inte död, omsorg och inte dödlig konkurrens. Slumpläran säger att allt vackert och symmetriskt, alla naturlagar,m allt överhuvudtaget kommit till av en slump. Tänk om de som tror på evolutionen verkligen följde den grymhet som ingår i den teorin, och var fundamentalister som ISIS som följer Koranen bokstavligt, hur skulle världen se ut..
3/
Gud skapade på 6 dagar. Inte under miljarder år. Gud behöver inte så mycket tid eftersom han är Gud!
I bibeln finns ett uttryck att ”en dag är för Herren såsom tusen år, och tusen år såsom en dag”. 1 Petr 3:8. Med det kan man eventuellt plädera för att det var 1000 år mellan varje steg i skapelsen. Även om man inte måste det för föjande resonemang:
I våra gener finns anlag för en möjlig och i naturen även rikligt förekommande "mikroevolution". Förändringar där redan existerande men recessiva anlag efter hand framträder, beroende på olika livsbetingelser. Det kan gälla hudegenskaper och mönster, storlek, tänder p g a födotillgång osv.
Mikroevolution är alltså inte riktiga mutationer där DNA förändras utan är förändringar inom en huvudart, p g a miljö / isolering mm. Således skulle man kunna tänka sig att Gud skapade en eller några huvudarter av kattdjur, där det sedan över tid har bringats fram en mängd olika underarter, alla de varianter vi ser idag. Darwins iakttagelser på Galapagos gällande skillnader hos finkar och sköldpaddor på olika öar var i själva verket inte bevis för någon makroevolution utan helt enkel mikroevolution som i sig inte är någon kontrovers mellan åskådningar utan bevisad och självklar. Titta bara på alla hundraser, där dock människan i stor mån varit inblandad.
4/
Döden kom in i skapelsen först när människan, den sist skapade varelsen syndade. Döden var inte planerad av Gud. Djur och människa levde från början av växter och frukt, inte av varandra.. Gud behövde inte döden för något syfte alls. Gud är livet och kärleken. För evolutionstrons "överlevnad" är dock döden extremt viktig från nästan första stund. Utan döden faller hela förklaringsmodellen ihop som ett patetiskt korthus. Tråkig teori som behöver död och sorg överallt för att överleva och avancera.
5/
Döden är enligt Bibeln onaturlig men är förstås en del av människans liv på jorden efter syndafallet, och som upplevs väldigt självklar av människan - men samtidigt har vi svårt att acceptera döden. Varför har vi det? Är det för att den ändå upplevs som onaturlig? Varför är vi rädda för döden?
Gud sände sin Son till jorden att dö för alla människor- och faktiskt för hela skapelsen. Detta för att till slut kunna göra dödens makt om intet, säger Bibeln. Jesus som dog för den fallna människan och skapelsen uppstod från döden efter tre dagar. Eftersom han dog för oss och inte för någon egen synd så kunde han uppstå - döden var inte till för honom lika lite som den var till för Adam innan han föll i synd.
Gud har utlovat en evighet utan död för de som vill lämna syndafall bakom sig och börjar tro på Jesus död och uppståndelse och börjar följa Jesus i rättfärdighet med sina liv.
Rom 8:18-21
För jag håller före att denna tidens lidanden inget betyder, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss. För skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns uppenbarelse. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, inte av eget val, utan för dens skull som lade den därunder (Adam); dock så, att en förhoppning skulle finnas, att också skapelsen en gång ska bli frigjord ifrån sitt slaveri under förgängelsen och komma till den frihet som tillhör Guds barns härlighet.
//Björn Hellman
No comments:
Post a Comment