Joels armé

I Joels bok tror jag finns beskrivet en mäktig

andlig armé som Gud vill resa upp tiden
innan Jesus hämtar hem sin församling.


I kap 2:28-29 talas om den Andens smörjelse
och kraft och de Andens manifestationer som
kommer vara nödvändiga för uppgiften;   

Och det skall ske därefter

att jag skall utgjuta min Ande över allt kött,

och edra söner och edra döttrar skola profetera,

edra gamla män skola hava drömmar

edra ynglingar skola se syner;

också över dem som äro tjänare och tjänarinnor

skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.

I kap 2:1-12 beskrivs så själva armén;

Stöt i basun på Sion,
och blås larmsignal på mitt heliga berg;
må alla landets inbyggare darra!
För HERRENS dag kommer, ja, den är nära;
en dag av mörker och tjocka,
en dag av moln och töcken,
lik en gryning som breder ut sig över bergen.

Ett stort och mäktigt folk kommer,
ett vars like aldrig någonsin har funnits
och ej heller hädanefter skall uppstå,
intill senaste släktens år.
Framför dem går en förtärande eld
och bakom dem kommer en förbrännande låga.
Likt Edens lustgård var landet framför dem,
men bakom dem är det en öde öken;
ja, undan dem finns ingen räddning.

De ter sig liksom hästar,
och som stridshästar hastar de åstad.
Med ett rassel liksom av vagnar
spränger de fram över bergens toppar,
med ett brus såsom av en eldslåga
när den förtär strå;
de är såsom ett mäktigt folk
ordnat till strid.
Vid deras åsyn grips folken av ångest,
alla ansikten skiftar färg.

Såsom hjältar hastar de åstad,
likt stridsmän bestiger de murarna;
var och en går sin väg rakt fram,
och ingen tar miste om sin stråt.
Den ene tränger inte den andre,
var och en går sin givna bana;
mitt igenom vapnen störtar de fram utan hejd.
I staden rusar de in
på murarna hastar de åstad
i husen tränger de upp,
genom fönstren bryter de sig väg,
såsom tjuvar gör.

Vid deras åsyn darrar jorden,
och himmelen bävar;
solen och månen förmörkas,
och stjärnorna mister sitt sken.
Och HERREN låter höra sin röst framför sin här
för hans skara är mycket stor,
mäktig är den skara som utför hans befallning.
Ja, HERRENS dag är stor
och mycket fruktansvärd
vem kan uthärda den?


I kap 2:12-13 framgår vad som föregår väckelse;
att Guds folk ödmjukar sig.

Dock, nu må ni vända om till mig

av allt ert hjärta, säger HERREN,

med fasta och gråt och klagan.

Ja, riv sönder era hjärtan, inte era kläder,

och vänd om till HERREN, er Gud;

för nådig och barmhärtig är han,

långmodig och stor i mildhet,

och sådan att han ångrar det onda.

/Björn Hellman