Kung Ahab gifte sig med Isebel, en
kvinna från ett grannland till Israel
där tillbedjan av avgudar var ett
huvudsakligt inslag.
Namnet Isebel innehåller namnet av
avguden Baal. Vi förstår varför det
oftast förde med sig förbannelse att
gifta sig med en icke-israelitisk
kvinna i en tid över en dåtida värld
som var allt annat än ateistisk.
Den andemakt Isebel var influerad
av hatade den sanne Gudens folk,
de rättfärdiga i Israel, det hatet blev
riktat främst mot Herrens profeter.
Isebel fick sin man Ahab att under-
kasta sig hennes auktoritära sätt och
börja stå emot och även förfölja
Guds profeter, och mörda dem.
"Ahab-personer" kan vara så trevliga
och charmiga. Men de är kompromis-
sade. De tjänar en högre makt som
inte är Jesu Kristi Gud och Fader;
folket kommer möjligtvis i andra
hand.
Själiska människor kan ej utrannsaka
detta. Det gäller kristna som ej
kristna. De är inställda på själiska
signaler som trevliga ansiktsuttryck,
humor, charm, billiga vallöften. De
värderar inte Guds värderingar högt.
Precis som satan frestade Jesus med
främst Ord av Gud, så kan kyrkan
fångas i ett ord på ett överdrivet sätt,
istället för en mogenhet som säger;
"det står också skrivet".
Men, det finns "stenar" utanför den
kristna församlingen som inte är
själiska utan vakna & ser klart med
sin inre blick. Speciellt när det är
frågor som är folkligt viktiga.
Därför kan man i kritiska tider i en
nation uppleva att man har mer ge-
menskap med människor som (ännu)
inte lärt känna Jesus som person.
Stenarna kan ibland få en majoritets-
roll vad gäller förändringar i en
nation där Guds församling har
blivit kompromissad i sin vilja till
att vara vänligt inställd, och inte en
profetröst, till en ogudaktig överhet,
samt bara tänka församling, d v s
inomvärldsligt.
(Isebel lyckades till slut skrämma
och kompromissa även Elia, den
starkaste profetrösten den tiden.
Värt att betänka om vi tror att allt
står rätt till i församlingen idag)
Så sker en delning i Kristi kropp åt-
minstone för en tid, till dess många
kan se i backspegeln hur oerhört fel
de låg och hur lite de lyssnat till
Guds röst i för nationen ödesfrågor
men förtröstat på Baals profeter
som idag ofta är profana media,
eller religiöst kompromissade dito.
Isebel fick en bråd död till sist. Gud
reste upp en man, Jehu. Som inte
var själiskt kompromissbar, som i
sitt kall hade just att göra upp med
Isebels inflytande i landet.
//Björn Hellman
No comments:
Post a Comment