Har du en "media-tro" ?

 

Har du en media-tro?

En mediatro är en tro

som går upp och ned

i förhållande till vad

media säger.

Ibland tycker en del att

man är hypad för att

man talar om profetia

från Gud. Men profetia

från Gud är en utsaga

från Gud att hålla fast

vid, en utsaga som ofta

inte stämmer med vad

sinnena eller händelser

ger för handen.

Ett lands medias rap-

porteringar, förutsägel-

ser, konstateranden

kan tjäna som negativ

profetia, från en värld

som har uteslutit Gud.

Men Gud är utanför om-

ständigheterna och kan

gripa in i omständig-

heterna och kan ha för-

utsett eller förutbestämt

händelseförlopp som

för stunden ser osan-

nolika ut.

När Lazarus låg döende

så skickade man bud

till Jesus att han skulle

"skynda sig" innan

"hans vän Lazarus"

dog. Man spelade på

hans känslor som om

det var Jesus man

brydde sig om och inte

sin egen oro.

De hade en "media-tro".

Deras tro, som var en

typ av tro på Gud, den

växlade med omstän-

digheterna, det deras

sinnen såg & hörde.

Och deras media-tro

hade en absolut gräns

när sinnena sa att

Lazarus var död. Där-

för kunde deras fräl-

sare bara göra under

på vissa villkor.

Det var därför Jesus

väntade några dagar

med att komma, till dess

Lazarus var riktigt död,

och det stank om

honom.

Sen kom Jesus och

hälsade på i byn och

berättade att han varit

lite upptagen med

annat, men nu var han

där.

När världens frälsare

var på plats, och så

många förebrådde

honom att han kommit

försent samtidigt som

de begrät Lazarus, så

står det att Jesus grät &

upprördes i sin ande.

Aldrig mår jag så illa

som när jag i kyrkor

hör predikningar om

detta. Man menar att

Jesus sörjde Lazarus..

Varför gick han då ej

direkt och helade

honom? Och visste han

inte att han några

minuter senare skulle

uppväcka honom??

JESUS GRÄT OCH UPP-

RÖRDES ÖVER DEN

KOMPAKTA OTRON

NÄR HAN, VÄRLDENS

FRÄLSARE, VAR MITT

IBLAND DEM.

Vi vet hur det gick;

Jesus ropade Lazarus

kom ut (ur graven),

och resten är historia.

Den som sörjer efter

världens sinne har

sällan någon tro att

tala om. Sorgen är

starkt infiltrerad av hur

mycket JAG sörjer,

något egorelaterat

och i egot finns sällan

tro.

//Björn Hellman