Vad betyder ordet "frälst"?

"Frälsning" är ett gammalt svenskt ord som
helt enkelt betyder - räddning. Vi har till
exempel ordet i den gamla benämningen på
livboj eller räddningsboj, "frälsarkrans".

Att "bli frälst" var alltså ingenting religiöst,
utan innebar kort och gott att "bli räddad",
och det kunde röra sig om räddning av alla
tänkbara slag. Till exempel:

"Gustav II Adolf frälsades från det dödande
hugget af Erik Soop."

"Medicinen och Physiquen, hvilkas föremål
är Medborgares frälsande."

När man översatte bibeln och olika former av
det hebreiska eller grekiska ordet för "rädda"
(jasha resp sozein) förekom, använde man
naturligtvis det ord för "rädda" som var van-
ligt på den tiden, dvs "frälsa".

Och då kunde det stå i Paulus brev att:

"Genom nådhen ären i frelste" (Ef 2: 5)

"Thet är it fast ord, .. ath Christus Iesus är
kommen i werlden till ath frelsa syndare" 
(1 Tim 1: 15)

Vilket betydde att "ni är räddade genom nåd"
och att Jesu uppgift i världen var att "rädda
syndare".

I vår vardagssvenska började emellertid så
småningom ordet "frälst" försvinna ur språket
och ersättas av "räddad", exempelvis när man
talade om att komma levande ifrån eldsvådor,
krig och sjunkande fartyg.

Men i de gamla bibelöversättningar som fort-
farande användes fanns förstås ordet "frälst"
kvar - och till slut användes orden "frälsning",
"frälst", "frälsa", "frälsare" etc enbart i
religiösa sammanhang.

Därmed kom ordet att få en alltigenom
religiös klang.

Om man härleder ordet frälst vidare bakåt i
tid så verkar det vara en förkortning av ordet
"frihalsad". I en artikel i SvD 12 Sep 2009,
skriven av Göran Skytte, läser jag följande
om begreppen fräst och frihalsad:

"Enda orsaken till att jag röstar i kyrkovalet
är att jag vill stödja dem som vill befria
kyrkan från politikerna.

Frihalsa, som man sa förr, då slavar hade
ett järn om halsen. När slaven blev fri tog
man bort järnbandet, han eller hon blev
frihalsad. Ordet lever kvar i vårt ord frälst."

Insider view of Smith Wigglesworth

Bara hos Jesus finns räddning

Joh 14:6 

Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och

livet.  Ingen kommer till Fadern utom genom mig."

Jesus är vägen

Jesus säger att han är vägen. Han säger inte att han skall visa
vägen, utan han är vägen.

Det är ingen kyrka som är vägen. Det är inte Katolska kyrkan,
Svenska kyrkan eller någon frikyrka eller någon organisation som är
vägen. Utan det är Jesus!

Inte heller är någon pastor, eller präst vägen. Inte heller någon
påve, Maria eller någon annan människa. Utan det är endast Jesus
Kristus som är vägen.

Det är ingen religion, ingen organisation och inte kristendomen som
är vägen. Utan det är den levande och uppståndne Frälsaren Jesus
Kristus som är vägen.

Det är inte något sakrament, dop, eller nattvard eller några andra
heliga handlingar som är vägen. Utan det är den levande och
uppståndne Frälsaren Jesus Kristus som är vägen.

Jesus är sanningen

Jesus säger att han är sanningen. Han säger inte att han skall visa
sanningen, utan han är sanningen.

Det är ingen kyrka som är sanningen. Det är inte Katolska kyrkan,
Svenska kyrkan eller någon frikyrka eller någon organisation som
är sanningen. Utan det är Jesus!

Inte heller är någon pastor, eller präst sanningen. Inte heller
någon påve, Maria eller någon annan människa. Utan det är endast
Jesus Kristus som är sanningen.

Det är ingen religion, ingen organisation och inte kristendomen som
är sanningen. Utan det är den levande och uppståndne Frälsaren
Jesus Kristus som är sanningen.

Det är inte något sakrament, dop, eller nattvarden eller några
andra heliga handlingar som är sanningen. Utan det är den levande
och uppståndne Frälsaren Jesus Kristus som är sanningen.

Jesus är livet

Jesus säger att han är livet. Han säger inte att han skall visa oss
livet, utan han är livet.

Det är ingen kyrka som är livet; inte Katolska kyrkan, Svenska
kyrkan eller någon frikyrka eller någon organisation. Utan det är
Jesus som är Livet!

Inte heller är någon pastor, eller präst livet. Inte heller någon påve,
Maria eller någon annan människa. Utan det är endast Jesus Kristus
som är livet.

Det är ingen religion, ingen organisation och inte kristendomen som
är livet. Utan det är den levande och uppståndne Frälsaren Jesus
Kristus som är livet.

Det är inte något sakrament, dop, eller nattvarden eller några
andra heliga handlingar som är livet. Utan det är den levande och
uppståndne Frälsaren Jesus Kristus som är livet.

Hos ingen annan än Jesus finns frälsningen

Apg 4:12

"Hos ingen annan [Jesus] finns frälsningen. Inte heller finns

det under himlen något annat namn, givet åt människor,

genom vilket vi blir frälsta."

Hos ingen annan än Jesus finns frälsningen. Det är endast han
som kan frälsa, och det är Jesus som ensam är Frälsaren. Han
delar inte sin plats med något annat eller någon annan.

Frälsningen finns inte hos Katolska kyrkan, frikyrkan eller i någon
annan kyrka. Det är endast hos Jesus som frälsningen finns.

Inte heller finns frälsningen hos någon religion, organisation eller
i självaste kristendomen. Frälsningen finns endast hos den levande
och uppståndne Frälsaren Jesus Kristus.

Frälsningen finns inte heller i något slags sakrament, dop, eller i
nattvarden eller i några andra heliga handlingar.

Det är endast hos den levande och uppståndne personen och
Frälsaren Jesus Kristus som frälsningen finns hos!

Det är endast i Jesu namn vi blir frälsta

Det är endast i Jesu namn vi blir frälsta. Det finns inget annat
namn under himlen i vilket vi blir frälsta. 

Du blir inte frälst i Katolska kyrkans namn, eller i en frikyrkas namn
eller i någon annan kyrkas namn. Du blir endast frälst i Jesu namn.

Inte heller blir du frälst i någon pastors eller prästs namn. Inte
heller påvens namn, Maria eller någon annan människas namn.

Utan det är endast i den uppståndne levande personen Jesu namn
som du blir frälst.

Inte heller blir du frälst i någon religions namn, organisation eller i
kristendomens namn. Utan det är endast i den uppståndne
levande personen Jesu namn som du blir frälst.

Du blir inte frälst i något sakrament, eller i dop, eller i nattvarden
eller i några andra heliga handlingar, utan det är endast i Jesu
namn du blir frälst!

Och detta namn - Jesus - är givit åt människor!

Det var Jesu namn Gud gav till människor så att de skulle kunna bli
frälsta. Han gav inte massa andra namn.

Han gav inte Katolska kyrkans namn, eller en frikyrkas namn eller
i någon annans kyrkas namn. Det var Jesu namn som Gud gav
åt människorna!

Inte heller gav Gud någon pastors eller prästs namn. Inte heller
påvens namn, Maria eller någon annan människas namn. Utan det
var Jesu namn som Gud gav för att du skulle kunna bli frälst.

Inte heller gav Gud någon religions namn, organisation eller
kristendomens namn. Utan det var endast Jesu namn Gud gav åt
människorna.

Gud gav inte heller något sakrament, dop, eller nattvarden eller
några andra heliga handlingar åt människorna för att de skulle bli
frälsta, utan det var endast i Jesu namn som Gud gav så att de
skulle bli frälsta!

För att bli frälst måste du ta emot Jesus

För att bli frälst måste du ta emot detta namn! Du måste ta emot
den levande, uppståndne Jesus Kristus - annars blir du inte frälst!

Du blir inte frälst om du tar emot den Katolska kyrkan, eller en
frikyrka eller någon annan kyrka. Det är endast om du tar emot den
levande och uppståndne personen Jesus som du blir frälst.

Inte heller blir du frälst om du tar emot någon pastor eller präst,
eller påven, Maria eller någon annan människa. Utan det är endast
om du tar emot den levande och uppståndne personen Jesus som
du blir frälst.

Inte heller ska du ta emot någon religion, organisation eller i
kristendomen. Utan det är endast om du tar emot den levande och
uppståndne personen Jesus som du blir frälst.

Du blir inte frälst om du tar emot något sakrament, dop, eller natt-
varden eller några andra heliga handlingar. Det är endast hos den
uppståndne levande personen Jesus Kristus som du blir frälst.

Jesus är ensam Frälsaren

Jesus är ensam Frälsaren. Det behövs inga andra frälsare. Inte
heller behövs det lägga till saker som ska göra att du blir frälst,
eller gärningar. Jesus är ensam Frälsare. 

Om någon säger att det inte räcker med Jesus, utan du måste
också ha "denna person", eller "dessa saker" eller "göra dessa
saker" så vet du med en gång att det är en villolära.

Ett försök att få bort dig från den levande personen och den ende
Frälsaren Jesus Kristus - så att du inte blir frälst!

Du måste inte också ha den Katolska kyrkan, en frikyrka eller
någon annan kyrka för att bli frälst. 

Inte heller måste du också ha en pastor eller präst, påven, Maria
eller någon annan människa för att bli frälst.

Inte heller måste du också ha en religion, organisation eller
kristendomen för att bli frälst. Utan det är endast den uppståndne
levande personen Jesus Kristus du måste ha för att bli frälst!

Du behöver inte ha något sakrament, dop, eller nattvarden eller
några andra heliga handlingar för att bli frälst.

Det enda du behöver ha - är den levande och uppståndne
personen Jesus Kristus!

L Enarson - Bönekampen & Sveriges framtid

När vi prövas eller frestas

Jak 1:13-14
Ingen ska säga när han blir frestad,
att det är från Gud som frestelsen
kommer; för så som Gud inte kan
frestas av något ont, så frestar han
inte eller någon.

Nej, när någon frestas, så är det 
av sitt eget begär som han dras
och lockas. 

Gud frestar aldrig någon. Den som
frestar gör det ju i syfte att den man
frestar ska falla. Sådan är inte Gud,
han vill att vi ska stå raka.

Som pappa försöker jag inte hitta
svagheter hos mina söner så jag sen
kan få dem att falla för frestelser.
Ett sånt tänk finns ju inte i en
pappas hjärta.

Men, Gud låter oss gå på en väg där
han emellanåt tillåter att vi prövas
av djävulen och av omständigheter;

Vi kan i följande parallella bibelord
se att Jesus, som är vårt föredöme
och exempel, själv fick uppleva
det här: 

Matt 4:1
Därefter blev Jesus av Anden
förd upp i öknen, för att han
skulle frestas av djävulen. 

Luk 4:1-2, 13-14
Sedan vände Jesus tillbaka från
Jordan, full av helig ande, och
fördes genom Anden omkring i
öknen och frestades av djävulen
under fyrtio dagar.

När djävulen hade slutat med
alla sina frestelser, vek han ifrån
honom, intill läglig tid.

Och Jesus vände i Andens kraft
tillbaka till Galiléen.

Bibeln säger här att det var Anden
som ledde Jesus ut i öknen för att 
frestas.

Det står att Jesus var full av helig
Ande när han började att frestas.
Men när frestelseperioden var
över står det att han gick i Andens
kraft!

Målet med en frestelseperiod är
att uppnå en beprövad fasthet.

Det är skönt att ha blivit prövad
för då känner man sig själv bättre
efteråt.

Och från Guds sida så kan han lita
mer på oss, betro oss med mer
och kan låta oss stå mer "i blåsten".

Resonemanget styrks av följande
bibelord: 

Jak 1:13-14
Mina bröder, håll det för endast
glädje, när ni kommer i alla slags
frestelser, och vet att om er tro
håller provet, så verkar det
ståndaktighet. 

Jesus hade inte råd att falla i de
frestelser han mötte. Hade han fal-
lit endast en gång så hade han inte
kunnat vara världens frälsare. 

Som syndfri och med en obruten
exceptionell relation med Fadern
hade han också en alldeles speciell
andlig styrka och urskiljning; när
djävulen viskade förrädiska ord. 

Ändå svettades han blod under sin
bönekamp i Getsemane, i den svåra
ångestfyllda kamp han genomgick
inför vad som skulle drabba hans
liv dagen efter.

Jesus gick ju inte igenom livet på
rosenmoln - bibeln säger att han var
frestad i allt: 

Heb 4:15
För vi har inte en överstepräst som
ej kan ha medlidande med våra
svagheter, utan en som har varit
frestad i allt, liksom vi, men utan
synd. 

Som kristna faller vi ganska ofta i
frestelsens stund. Vi blir inte för-
dömda för det av vår Fader, även om
tanken var att vi skulle stå upp. 

Om vi när vi faller väljer att alltid
resa oss, borsta av oss smutsen och 
gå vidare med honom; så kommer vi
ändå att efterhand växa till i våra
andliga liv.

Vi kan även få viss lärdom av att vi
trampade fel - och ha tålamod med
andra som brister och felar. 

Gud kan bli sträng om vi fallit bort
från honom utan att söka bättring,
och snarare stannar kvar och trivs i 
det fallna tillståndet: 

Upp 2:5 
Betänk då varifrån du har fallit,
och bättra dig, och gör åter såna
gärningar som du gjorde under din
första tid.

Om inte, så ska jag komma över dig
och ska flytta din ljusstake från sin
plats, ifall du inte gör bättring.

Detta har med Guds faderliga kärlek
att göra. Hans röst är inte fördömande,
utan han kallar oss alltid närmare sig.

Han erbjuder alltid kraften som den
fallne behöver för att kunna resa sig.

/Björn Hellman

Amazing Donald Trump prophecy from 2007

Esters kallelse är församlingens

Händelserna i Esters bok i G:a Testamentet
tilldrar sig ca år 480 före Kristus.

Kung Ahasveros regerar ett världsrike som
sträcker sig från Indien till Etiopien.

Ahasveros regerar som kungars kung från
"Susans borg" i Persien, närmast mot-
svarande dagens Iran. 

Inom Ahasveros väldiga rike finns ett antal

folkslag. Bland dessa bor många judar, ut-
spridda i samband med den babyloniska
fångenskapen.

Även i Susa finns en judisk koloni, och där
finns en ung kvinna vid namn Ester.

Berättelsen om Ester är ett stycke judisk

historia, som ihågkoms vid judarnas Purim-
högtid.

Men Esters bok är även i hög grad profetisk,
med ett viktigt budskap in i ändens tid. Den
berör den kristna församlingens ansvar för
det judiska folket och Israel.


Drottning Vasti visar en längre tid förakt
för Kung Ahasveros. Till slut förskjuter
kungen henne och söker en ny drottning.

Ester är en av de utvalda jungfrur som får
gå inför kungen. Hon är judinna, och hon
fostras av Mordokai, sin styvfar.

Kungen fäster sig mycket vid Ester. Hon
står brud och blir ny drottning. Hennes
judiska identitet förblir hemlig.

Kungens nye tjänare Haman märker att
Mordokai inte bugar för honom i porten,
och han får höra att Mordokai är jude.

Ett hat växer inom Haman mot alla judar i
riket. Han kommer inför Ahasveros och be-
rättar om ett folk som inte lyder kungens
lagar.

Haman får kungens auktoritet att göra vad
han finner för gott med judarna.


Mordokai får vetskap om hotet om ut-
plåning där han är "orsak". I förtvivlan
sänder han bud till Ester:

Ester måste gå inför kungen och söka nåd
för sitt folk.

Ester tvekar, det är förenat med livsfara
att gå inför kungen utan att vara kallad,
även om man är drottning.

Mordokai sänder då åter bud till Ester;

"Tänk inte att du ensam bland alla judar
ska slippa undan, därför att du är i kung-
ens hus.

Nej, om du är tyst vid detta tillfälle så
ska nog hjälp och räddning beredas
judarna från annat håll, men du och din
fars hus ni ska förgöras.

Vem vet om du inte just för en sådan
tid som denna kommit till kunglig
värdighet?" (Ester 4:13-14)

Ester blir utmanad. Hennes folk är i fara,
även Mordokai, han som ”varit hennes
uppfostrare” till nåden hon nu står i.

Ester är i en unik ställning att kunna plä-
dera för judarna inför kungen. Kommer
hon att undandra sig ansvar och kallelse
av rädsla eller av bekvämlighet.

Kommer Ester att förneka sitt ursprung?
Hur går det då med Ester, hon är ju själv
judinna?

Efter en tid av fasta går Ester ”på tredje

dagen” inför kungen - och hon ”undfår
nåd”. Ester bekräftar sin judiska börd och
berättar om Hamans anslag mot judarna.

Kungens vrede upptänds. Haman, som
anklagat Mordokai för att inte hålla lagen,
hängs upp på pålen han förberett för
Mordokai.

Mordokai, som endast vägrat buga för
Haman, frias.


Esters bok är brännande aktuell i en sen
tid. Över judar ännu i förskingring vilar
hotfulla skuggor och staten Israel blir an-
satt från alla håll.

Onda sinnen och tungor smider anslag,
desinformerar, använder lagutrymme - i
tro att man kan hindra Guds vägar.

Församlingen, Konungens brud, är kallad
att bejaka sitt ursprung, att stå upp för
folket och nationen Israel och att plädera
för dem inför Konungen.

Genom att acceptera sin kallelse att stå
upp för sitt ursprung räddade Ester sitt
liv.

Är Ester en bild på vad som kommer att
avkrävas församlingen i ändens tid?

När alla folk vänder sig mot Jerusalem -
finns det då ett folk i folken som går
inför Konungen?

Björn Hellman