Johannes Evangelium Kap 5:1-18 (Bibeln, NT)
Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus
for upp till Jerusalem.
Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på
hebreiska kallad Betesda, och invid den finns fem
pelargångar.
I dessa låg många sjuka, blinda, halta, förtvinade.
Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettio-
åtta år. Då Jesus fick se denne, där han låg, och
fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sa
han till honom: ”Vill du bli frisk?”
Den sjuke svarade honom: ”Herre, jag har ingen
som hjälper mig ner i dammen, när vattnet har
kommit i rörelse; och så stiger en annan ditner
före mig, medan jag ännu är på väg.”
Jesus sa till honom: ”Stå upp, ta din säng och gå.”
Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och
gick.
Men (..) det var sabbat den dagen. Därför sa
judarna till mannen som hade blivit botad: ”Det är
sabbat; det är inte tillåtet för dig att bära sängen.”
Men han svarade dem: ”Den som gjorde mig frisk,
han sa till mig: ’Ta din säng och gå.’”
Då frågade de honom: ”Vem var den mannen som
sa till dig att du skulle ta din säng och gå?”
Men mannen som hade blivit botad visste inte vem
det var; för Jesus hade dragit sig undan, eftersom
mycket folk var där på platsen.
Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sa
till honom: ”Se, du har blivit frisk; synda inte här-
efter, på det att inte något värre ska hända dig.”
Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att
det var Jesus som hade gjort honom frisk.
Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han
gjorde sådant på sabbaten.
Men han svarade dem:
”Min Fader är fortfarande verksam; därför verkar
också jag.”
Och därför stod judarna ännu mer efter att döda
honom, eftersom han inte bara ville göra vilodagen
om intet, utan också kallade Gud sin Fader och
gjorde sig själv lik Gud.
No comments:
Post a Comment