Friday, December 22, 2017

Esters Bok i Bibeln - Församlingens kallelse

Inledning

Esters bok är den sista av de historiska böckerna i Gamla Testamentet. Händelserna tilldrar sig ca 480 år före Kristus. På den tiden regerade kung Ahasveros i ett världsrike som sträckte sig över större delen av den då kända världen, från Indien ända till Etiopien.

Ahasveros var ett slags kungarnas kung. Hans ord var lag. Ahasveros
regerande utgick från "Susans borg". Susa var huvudstad i Elam, som
ingick i det dåvarande Persien, närmast motsvarande dagens Iran.

Utöver hela Ahasveros rike fanns stora grupper av judar bland alla folkslagen, utspridda efter den babyloniska fångenskapen då större delen av alla judar blev bortförda ur dåvarande Israel. Även i Susa fanns en judisk koloni.

Esters bok är ett stycke judisk historia, med viktiga händelser vilka ihågkoms och firas under judarnas Purimhögtid. Men den är i högsta grad också en profetisk bok, som visar på den kristna församlingens koppling till det judiska folket och Israel. Framförallt menar jag att boken pekar på tiden strax innan Jesu andra tillkommelse, med en anspelning på den kristna församlingens roll som en spegling av Esters liv, där boken i ett avsnitt säger - mycket utmanande; 

Ester 4:13-14
..sa Mordokai att man skulle ge Ester detta svar: Tänk inte att du ensam bland alla judar skall slippa undan, därför att du är i kungens hus. Nej, om du är tyst vid detta tillfälle, så skall nog hjälp och räddning beredas judarna från något annat håll, men du och din faders hus, Ni ska förgöras

Men vi ska inte föregå berättelsen mer än så.


Ahasveros söker en ny drottning

Inledningsvis i Kap 1 av Esters Bok beskrivs hur drottning Vasti under en längre tid visar förakt för kung Ahasveros, vilket leder till att han till slut tröttnar på hennes ej föredömliga uppträdande, och vill ta ifrån henne den kungliga värdigheten:

Ester 1:17-21
För vad drottningen har gjort ska komma ut bland alla kvinnor, och ska leda till att de föraktar sina män, då de ju kan säga: ’Kung Ahasveros befallde att man skulle föra drottning Vasti inför honom, men hon kom inte.’.. Om det så täcks kungen, må han därför låta en kunglig befallning utgå — och må den upptecknas i Persiens och Mediens lagar, så att den blir orygglig — att Vasti inte mer ska få komma inför kung Ahasveros’ ansikte; och hennes kungliga värdighet give kungen åt en annan, som är bättre än hon. När så den förordning som kungen utfärdar blir kunnig i hela hans rike.. då ska alla kvinnor ge sina män den ära de bör.. Detta tal behagade kungen och furstarna.. 

Efter en tid börjar Ahasveros tänka på att hitta en annan drottning i Vastis ställe. Man samlar in vackra jungfrur från hela riket och förbereder dem för att en efter en få träffa kung Ahasveros. En av dem är en judisk flicka, Ester, vars föräldrar är döda och hon har uppfostrats av sin styvfar och släkting Mordokai:

Ester 2:2-17
Då sa kungens män som betjänade honom: ”Må man för kungens räkning söka upp unga och fagra jungfrur, och må kungen i sitt rikes alla hövdingdömen förordna vissa män som samlar alla dessa unga och vackra jungfrur till fruhuset i Susans borg och överlämnar dem åt kungens hovman Hege, kvinnovaktaren, och man ska ge dem vad som behövs till deras beredelse. Och den kvinna som kungen finner behag i ska bli drottning i Vastis ställe.” Detta tal behagade kungen, och han gjorde så.. I Susans borg fanns då en judisk man som hette Mordokai.. Han var fosterfar åt Hadassa, som också kallades Ester, hans farbrors dotter; för hon hade varken far eller mor. Hon var en flicka med skön gestalt, vacker att se; och efter hennes fars och mors död hade Mordokai upptagit henne som sin egen dotter. Då nu kungens befallning och påbud blev känt.. blev också Ester hämtad till kungshuset och överlämnad åt kvinnovaktaren Hegai. Och flickan behagade honom och fann nåd inför honom; därför skyndade han att ge henne vad som behövdes till hennes beredelse, även den kost hon skulle ha.. Då nu ordningen att gå in till kungen kom till Ester, dotter till Abihail, farbror till Mordokai, som hade upptagit henne till sin dotter, begärde hon inget annat än det som kungens hovman Hegai, kvinnovaktaren, rådde henne till. Och Ester fann nåd för allas ögon, som sågo henne. Ester blev hämtad till kung Ahasveros.. Och Ester blev kungen kärare än alla de andra kvinnorna, och hon fann nåd och ynnest inför honom mer än alla de andra jungfrurna, så att han satte en kunglig krona på hennes huvud och gjorde henne till drottning i Vastis ställe.

Ahasveros finner alltså det han söker, och gör Ester till drottning. Han ställer till stor fest. Ester har blivit noga instruerad av sin styvfar att inte avslöja sitt judiska ursprung. En komplott mot kungen avslöjas av Mordokai och två hovmän avrättas, en händelse som vi senare ska se få stor betydelse:

Ester 18:23
Och kungen gjorde ett stort gästabud för alla sina furstar och tjänare, ett gästabud till Esters ära..När efter hand jungfrur för andra gången samlades och Mordokai satt i kungens port (men Ester hade, som Mordokai bjöd henne, inte talat något om sin släkt och sitt folk, för Ester gjorde efter Mordokais befallning, som när hon var under hans vård), vid den tiden, medan Mordokai satt i kungens port, blev Bigetan och Teres, två av de hovmän hos kungen som höll vakt vid tröskeln, arga på kung Ahasveros och sökte efter tillfälle att bära hand på honom. Om det fick Mordokai kunskap, och han berättade det för drottning Ester; därefter talade Ester om det för kungen... Saken blev nu undersökt..; och de blev båda upphängda på trä. Och detta upptecknades i krönikan, för kungen.


Den onde Haman

Hos Kungen finns en högt uppsatt tjänsteman vid namn Haman. Alla böjer knä och faller ner inför Haman när han passerar genom porten. Men Esters styvfar Mordokai gör inte det. Mordokai avslöjar till slut att det har med hans judiska härkomst att göra. Haman blir ursinnig bortom allt förstånd; han bestämmer att inte bara bära hand på Mordokai utan att döda alla judar i hela Ahasveros världsrike;

Ester 3:1
En tid härefter upphöjde kung Ahasveros agagiten Haman, Hammedatas son, till hög värdighet.. Och alla kungens tjänare som var i kungens port böjde knä och föll ner för Haman, för så hade kungen bjudit om honom. Men Mordokai böjde inte knä och föll inte ner.. ”Varför överträder du konungens bud?” Och när de dag efter dag hade sagt så till honom, utan att han lyssnade till dem, berättade de det för Haman, för att se om Mordokais förklaring skulle få gälla: för han hade berättat för dem att han var en jude. När nu Haman såg att Mordokai inte böjde knä eller föll ner för honom, uppfylldes han med vrede. Men det tycktes honom för lite att bära hand bara på Mordokai.. utan Haman sökte tillfälle att utrota alla judar som fanns i Ahasveros’ hela rike, därför att de var Mordokais landsmän.. Och Haman sade till kung Ahasveros: ”Här finnes ett folk som bor kringspritt och förstrött bland de andra folken i ditt rikes alla hövdingdömen. Deras lagar är olika alla andra folks, och de gör icke efter kungens lagar; därför är det inte kungen värdigt att låta dem vara. Om det så täcks kungen, må därför en skrivelse utfärdas, att man ska förgöra dem.Då tog kungen ringen av sin hand och gav den åt agagiten Haman, Hammedatas son, judarnas ovän. Därefter sade kungen till Haman: ”Silvret har du, och med folket gör du som du finner för gott.. Men kungen och Haman satte sig ned till att dricka, under det att bestörtning rådde i staden Susan.

Det här är oerhört intressant. Det framgår ingenstans att judarna inte följde kungens lagar. Det var Haman som la fram det på ett illvilligt sätt inför kungen. Den enda "lag" det framgår att någon bröt mot var Mordokai som inte bugade för Haman.

På samma sätt anklagas idag judar och Israel för allt möjligt, men de verkliga motiven bakom är antisemitism, ett hat mot den stolthet och den höghet som Gud lagt ner i det judiska folket.


Mordokai pläderar inför drottning Ester

Mordokai blir naturligtvis mycket upprörd och utom sig av beslutet att det nu planeras för att hans folk ska förintas, ett beslut som tillkommit för att Mordokai vägrat att böja sig för Haman vilket vore mot hans judiska tro;

Ester 4:1-3
När Mordokai fick veta allt vad som hade skett, rev han sönder sina kläder och klädde sig i säck och aska, och gick så ut i staden och uppgav högljudda och bittra klagorop. Och han begav sig till kungens port och stannade framför den, för in i kungens port fick ingen komma, som var klädd i sorgdräkt. Och i varje hövdingdöme dit kungens befallning och påbud kom blev stor sorg bland judarna, och de fastade, grät och klagade.. 

Mordokai sänder nu genom ombud meddelande till drottning Ester, att hon ska gå in till kungen och söka nåd för sitt folk. Ester har ännu inte bekänt öppet att hon själv är av judisk börd. Ester menar att det är förenat med stor fara att gå inför kungen utan att vara kallad;

Ester 4:8-11
Och en avskrift av det skrivna påbud som hade blivit utfärdat i Susan om att de skulle utrotas lämnade han honom också, för att han skulle visa Ester den och berätta allt för henne, och ålägga henne att gå in till kungen och be honom om misskund och söka nåd hos honom för sitt folk..Alla kungens tjänare och folket i kungens hövdingdömen vet, att om någon.. går in till kungen på den inre gården utan att vara kallad, så gäller för var och en samma lag: att han skall dödas, om inte kungen räcker ut mot honom den gyllene spiran, till tecken på att han får leva. Men jag (Ester) har icke på trettio dagar varit kallad att komma till kungen.

I nästa stycke kan vi läsa hur Mordokai står på sig och hävdar att Ester har inget val - hon måste våga gå inför kungen. Och egentligen räddar hon troligvis även sig själv genom detta, medan Gud kan rädda judarna på annat sätt. Mordokai fortsätter; Är det kanske så att Ester kommit till kunglig värdighet just för denna tid?

Ester 4:12-17
När man nu berättade för Mordokai vad Ester hade sagt, sa Mordokai att man skulle ge Ester detta svar: ”Tänk inte att du ensam bland alla judar skall slippa undan, därför att du är i kungens hus. Nej, om du är tyst vid det här tillfället, så ska nog hjälp och räddning komma till judarna från något annat håll, men du och din faders hus, Ni ska förgöras. Vem vet om du inte just för en sådan tid som denna har kommit till kunglig värdighet?” Då lät Ester ge Mordokai detta svar: Gå åstad och samla alla judar som finns i Susan, och håll fasta för mig.. därefter vill jag gå in till kungen, fastän det är emot lagen. Och ska jag gå förlorad, så må det då ske.” Och Mordokai gick bort och gjorde alldeles som Ester hade bjudit honom.

Ester blir utmanad. Hennes folk är i fara, även Mordokai, han som ”varit hennes uppfostrare” till nåden hon nu står i. Ester är i en unik ställning att kunna plädera för judarna inför kungen. Kommer hon att undandra sig ansvar och kallelse av rädsla eller bekvämlighet, förneka sitt ursprung? Hur går det då med Ester, hon är själv judinna?

Här finns en profetisk koppling till den kristna församlingen. Vi som kommit in i nåden. Tror vi att vi klarar oss undan att behöva stå för det judiska folket varifrån vi har våra andliga rötter, bara för att "vi är i kungens hus" och sjunger lovsång och fortfarande upplever välsignelse? Det är underbart och rätt, men jag tror det kommer en tid då vi måste välja att stå upp tydligt i många frågor som går emot världens syn, och en av de viktigaste gäller försvaret av judarna och Israel. Där är det mycket hög tid för församlingen att komma in i Guds plan.

Ester, hon bestämmer sig för att trotsa "lagen" och våga gå inför kungen och plädera för det judiska folket. Känn de profetiska vibrationerna. Församlingen, Jesu brud, är kallad att plädera inför kungars kung Jesus Kristus för det judiska folket och nationen Israel.

Gud vill rädda dagens judar ur alla de länder de idag är spridda till, han vill församla dem och föra dem till Israel där de ska fullfölja sin profetiska kallelse. Det är ett massivt motstånd mot detta. Förstår vi att vi fått nåd att komma till kungavärdighet för att omfatta också en djup omsorg om, och en förbönstjänst för, det judiska folket?


Ester går inför kungen

Ester träder "på tredje dagen" inför kungen för att påbörja sin plädering för sitt folk. Det var på tredje dagen Jesus uppstod och nåden kunde börja flöda. Lagen fick ju sin ände i Kristus till rättfärdighet för var och en som tror (Rom 10:4), d v s vågar gå in i kungens närhet. Haman tror att eftersom Ester även bjudit in honom, så väntar honom upphöjelse och ära..;

På tredje dagen klädde Ester sig i kunglig skrud och trädde in på den inre gården till kungshuset.. När nu kungen såg drottning Ester stå på gården, fann hon nåd för hans ögon, så att kungen räckte ut mot Ester den gyllene spiran.. ”Vad önskar du, drottning Ester, och vad är din begäran? Gällde den också hälften av riket, så ska den beviljas dig.”Ester svarade: ”Om det så täcks kungen, må kungen jämte Haman i dag komma till ett gästabud, som jag har tillrett för honom.. Då sade kungen: ”Skynda att hämta hit Haman, för att så må ske, som Ester har begärt.” Så kom då kungen och Haman till gästabudet, som Ester hade tillrett. 6Och när vinet dracks, sa kungen till Ester: ”Vad är din bön? Den vare dig beviljad.. Ester svarade och sade: ”Min bön och min begäran är: om jag har funnit nåd för kungens ögon, och det täcks kungen att bevilja min bön och uppfylla min begäran, så må kungen och Haman komma till ännu ett gästabud, som jag vill tillreda för dem; då ska jag i morgon göra som kungen har befallt.” Och Haman gick därifrån den dagen, glad och väl till mods. Men när han fick se Mordokai i konungens port och denne varken stod upp eller ens rörde sig för honom, då uppfylldes Haman med vrede mot Mordokai.. och jämväl i morgon är jag bjuden till henne, jämte konungen. Men vid allt detta kan jag dock inte vara till freds, så länge jag ser juden Mordokai sitta i kungens port.” Då sa hans hustru Seres och alla hans vänner till honom: ”Res upp en påle, femtio alnar hög, och be i morgon kungen, att Mordokai ska bli upphängd på den; då kan du glad komma med kungen till gästabudet.” Detta behagade Haman, och han lät resa upp pålen.

Ester skjuter av någon anledning upp sin plädering och inbjuder till ännu ett gästabud. Haman är full av förväntan att få komma inför kungen och drottningen, bli ärad och framlyft. Men samtidigt står han inte ut med att en enskild jude, Mordokai, fortfarande sitter i porten utan att buga för honom. Haman, som på ett illvilligt sätt bedragit kungen till att utfärda påbud om att döda alla judar, börjar därför här själv förbereda Mordokais död, men..


Den onde Haman får sin dom

Inför det påföljande gästabudet, oroas kungen inombords och har svårt att sova. Han vill läsa i krönikan över minnesvärda händelser i riket. Här kommer nu händelsen med de två hovmännen som stämplade mot Ahasveros in i bilden igen;

Ester 6:1-12
Den natten kunde kungen inte sova; därför lät han hämta krönikan, där minnesvärda händelser var upptecknade, och man föreläste ur den för kungen. Då fann man där skrivet, att Mordokai hade berättat, huru Bigetana och Teres, två av de hovmän, som höll vakt vid tröskeln, hade sökt tillfälle att bära hand på kung Ahasveros. Kungen frågade: ”Vilken ära och upphöjelse har vederfarits Mordokai för detta?” Kungens män, som betjänade honom, svarade: ”Inget sånt har vederfarits honom.” Då sa kungen: ”Är någon nu på gården?” Och Haman hade just kommit in på den yttre gården till kungshuset för att be konungen, att Mordokai skulle bli upphängd på den påle, som han hade låtit sätta upp för hans räkning. Så svarade honom då kungens tjänare: ”Ja, Haman står därute på gården.” Kungen sa: ”Låt honom komma in.” När då Haman kom in, sade konungen till honom: ”Huru skall man göra med den man, som kungen vill ära?” Men Haman tänkte i sitt hjärta: ”Vem skulle kungen vilja bevisa ära mer än mig?” Därför sade Haman till kungen: ”Om kungen vill ära någon, så skall man hämta en kunglig klädnad, som kungen själv har burit, och en häst, som kungen själv har ridit på, och på vilkens huvud en kunglig krona är fäst; och man skall överlämna klädnaden och hästen åt en av kungens förnämsta furstar, och klädnaden ska sättas på den man, som kungen vill ära, och man ska föra honom ridande på hästen fram på den öppna platsen i staden och utropa framför honom: ’Så gör man med den man, som kungen vill ära.’” Då sade kungen till Haman: ”Skynda dig att ta klädnaden och hästen, som du har sagt, och gör så med juden Mordokai, som sitter i kungens port. Underlåt inget av allt vad du har sagt.” Så tog då Haman klädnaden och hästen och satte klädnaden på Mordokai och förde honom ridande fram på den öppna platsen i staden och utropade framför honom: ”Så gör man med den man, som kungen vill ära.” Och Mordokai vände tillbaka till kungens port; men Haman skyndade hem, sörjande och med överhöljt huvud.

Haman blir oerhört förödmjukad. Han som tänkt ont om Mordokai får själv sätta på klädnaden på Mordokai och leda hästen på vilken Mordokai sitter! Men det är inte slutet, det kommer att gå ännu värre för Haman. Beskrivningen av förloppet kan vara ett exempel på hur Gud kan verka genom församlingens bön och fasta. Ords 21:1 säger; Kungars hjärtan är i Herrens hand som vattenbäckar: han leder dem vart han vill.

Esters Bok 7:1-10
Så kom då kungen och Haman till gästabudet hos drottning Ester. Och när vinet dracks, sa kungen till Ester,..: ”Vad är din bön, drottning Ester? Den vare dig beviljad.. Drottning Ester svarade: ”Om jag har funnit nåd för dina ögon, o kung.., så blive mitt liv mig skänkt på min bön, och mitt folks på min begäran. För vi är sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dräpas och förgöras.. Då svarade kung Ahasveros och sade till drottning Ester: ”Vem är den, och var är den, som har fördristat sig att göra så?” Ester sade: ”En hätsk och illvillig man är det: den onde Haman där.” Då blev Haman förskräckt för kungen och drottningen. Och kungen stod upp i vrede och lämnade gästabudet och gick ut i palatsets trädgård; men Haman trädde fram för att be drottning Ester om sitt liv, för han såg, att kungen hade beslutat hans ofärd. När kungen därefter kom tillbaka till gästabudssalen från palatsets trädgård, hade Haman sjunkit ned mot den soffa, där Ester satt; då sade kungen: ”Vill han också öva våld mot drottningen, härinne i min närvaro?” Knappt hade detta ord gått över kungens läppar, förrän man höljde över Hamans ansikte. Och Harebona, en av hovmännen hos kungen, sa: Vid Hamans hus står redan en påle, femtio alnar hög, som Haman låtit resa upp för Mordokai, vilkens ord en gång var kungen till sådant gagn.” Då sade kungen: ”Häng upp honom på den.” Så hängde de upp Haman på den påle, som han hade låtit sätta upp för Mordokai. Sen lade sig kungens vrede.

"Vid Hamans hus står redan en påle.."
Kungens vrede var starkt upptänd mot Haman efter avslöjandet om hans bedrägliga handlande mot kungen och judarna. Vreden släcktes inte förrän Haman, som agerat åklagare med hjälp lagen, själv blir upphängd på den påle han så noggrant förberett för Mordokai. Mordokai undgår pålen. Han bröt inte mot Ahasveros lag, det var falska anklagelser, han höll den för den troende konungsliga lagen, när han inte böjde knä för Haman i porten.

-----------------------

Judarna har upplevt flera Haman i historien. En Haman i vår närtid var naturligtvis Hitler. Idag är det andra krafter som inte står ut med att judarna har en höghet över sig som folk och nation. Man vill försöka kontrollera juden, och man vill kontrollera staten Israel, dela upp landet och Jerusalem. Helst ska nog landet stå under viss FN insyn. Man använder lagrum till hjälp för att anklaga.

Man vill hindra Guds profetiska plan med judarna och Israel. Starka krafter är i verksamhet till att förvränga sanningen och uppväcka känslor - så att världsledare ska fatta beslut utifrån falsk information. Precis så som skedde genom Haman och hans listiga anslag inför Ahasveros

Ytterst är det Satan själv som försöker hindra Guds planer. Han vill hindra Guds planer med två folk; Församlingen och Israel.

1/ Satan vill inte att församlingen, konungen Jesus egen brud, ska förstå sin profetiska kallelse och vandra i den, där försvaret av det judiska folket ingår och hänger ihop med vårt eget väl. Där behöver vi upptäcka våra rötter och inte hålla tillbaka angående varifrån vi kommer - bibeln säger att frälsningen kommer ifrån judarna och även att vi hedningar som vilda grenar har inympats i det äkta olivträdet.

2/ Satan vill hindra det judiska folket, som efter lång exil återkommit till sitt land, att vandra in i sin profetiska kallelse, som också är geografiskt betingad.

Men - Guds planer går i fullbordan. Låt oss som församling och Jesu brud öppna oss för Guds hjärta för det judiska folket och landet Israel. Låt oss som församling samarbeta helhjärtat med Gud mot "den onde Hamans anslag" var vi ser dem. Låt oss lära av Esters exempel. Låt oss tänka på att Esters räddning låg i hennes agerande för judarna. Jag tror att församlingens inställning i denna fråga kommer ha betydelse för dess andliga liv.

Björn Hellman








No comments:

Post a Comment