1 Korintierbrevet 1:4-17

Här följer ett kort bibelstudium utifrån 1 Kor 1:4-17;

Jag tackar Gud alltid för er skull, för den Guds nåd som har
blivit er given i Kristus Jesus,  att ni har i honom blivit
rikligen begåvade i alla stycken, i fråga om allt vad tal och
kunskap heter.

Så har ju också vittnesbördet om Kristus blivit befäst hos
eder, så att ni inte står tillbaka i fråga om någon nådegåva,
medan ni väntar på vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse.

I många eller de flesta av NTs böcker nämns att vi ska vara
väntande på "Jesu Kristi uppenbarelse". Det finns bara två
sätt att möta Kristus; genom att man dör eller genom att
man rycks upp på skyar honom till mötes vid hans till-
kommelse. Är vi förberedda som brud att möta vår brudgum?

Att vänta på och längta efter Kristus är synonymt med att
inte ha sitt liv i denna världen utan längta efter den
tillkommande. Men medan vi väntar ska vi alltså inte stå
tillbaka för någon nådegåva; vi ska alltså vara verksamma
i och genom församlingen till att utbreda Guds rike, och
vinna människor för himmelriket.

Han skall också göra er ståndaktiga intill änden, så att I är
ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag. Gud är trofast, han
genom vilken ni har blivit kallade till gemenskap med hans
Son, Jesus Kristus, vår Herre.

Vi ska vara ståndaktiga, stå fasta i Kristus och inte ta till
oss den här världens sätt att leva, vi ska istället leva i helgelse
och så vara ostraffliga när det är dags att möta Jesus.

Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu
Kristi, namn, att alla vara eniga i ert tal och att inte låta
söndringar finnas bland er, utan hålla fast vid varandra i
amma sinnelag och samma tänkesätt.

Vi ska inte splittra utan ena kroppen. Söndringar kan uppstå,
men ska i det längsta undvikas. Även detta är en helgelsefråga.

Det har nämligen av Kloes husfolk blivit mig berättat om er,
mina bröder, att tvister har uppstått bland er. Med det menar
jag att bland er en säger: ”Jag håller mig till Paulus”, en
annan säger: ”Jag håller mig till Apollos”, en annan: ”Jag
håller mig till Cefas”, ännu en annan: ”Jag håller mig till
Kristus.”

- Är då Kristus delad? Inte blev väl Paulus korsfäst för eder?
Och inte blev ni väl döpta i Paulus’ namn? Jag tackar Gud för
att jag inte har döpt någon bland er utom Krispus och Gajus,
så att ingen kan säga att I har blivit döpta i mitt namn. Dock,
jag har döpt också Stefanas’ husfolk; om jag utöver det har
döpt någon vet jag inte.

Det finns bara en församling. Vi ska inte bygga "församlingar"
kring namn och sådana personers sätt att vara eller förhålla
sig till tron. Vi ska inte ens säga att " vi håller oss till Kristus".

För Kristus har inte sänt mig till att döpa, utan till att
förkunna evangelium, och detta inte med en visdom som
består i ord, för att Kristi kors inte skall berövas sin kraft. För
talet om korset är visserligen en dårskap för dem som går
förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft.

Vi ska försöka vinna människor, men vi ska inte förfina
evangeliet på fel sätt, för att göra det "attraktivt". Det är
viktigt att evangeliet presenteras på ett sådant sätt att det
är en dårskap för de som inte vill vända om till Kristus.