Johannes om Ordet som blev människa

Joh 1:1-18
I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.
Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev
ingenting till av allt som finns till.

I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret,
och mörkret har inte övervunnit det. Det kom en man som var sänd av Gud,
hans namn var Johannes (Döparen). Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset,
så att alla skulle komma till tro genom honom.

Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset. Det sanna ljuset,
som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen,
och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte.
Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom.

Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla
som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens
vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.

Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet,
en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd
och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag
sa: Han som kommer efter mig går före mig, för han fanns före mig.”

Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. För lagen gavs
genom Moses, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus.

Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv Gud och alltid nära
Fadern, han har förklarat honom för oss.