Bibeln om vem Djävulen / Satan är

Ett bibelstudium från 2015

Djävulen är en av de änglar Gud skapat. Man kan ut-

läsa i bibeln att han var en av tre ärkeänglar, vid sidan

av Mikael och Gabriel. Djävulen leder i dag den onda

andevärlden; alla de änglar som föll tillsammans med

honom i upproret mot Gud.

Djävulen skapades inte ond. I så fall skapades män-

niskor också onda, eftersom vi enligt bibeln är onda

enligt innan vi kommer till Gud och blir försonade med

honom.

Men bibeln säger tvärtom att människan ursprungligen

var utan synd, men föll i synd av eget val. Eva blev be-

dragen (av ormen), men Adam blev inte bedragen, han

syndade mot det enda och tydliga bud han fått att följa;

att inte äta av ett speciellt träd, kunskapens träd.

Följande bibel-stycke talar om att Djävulen också var

utan synd men föll i synd. Det talar om hur det var innan

hans fall och efter hans fall, samt hur han föll i synd.

Bibelns profetior är ofta mångbottnade, De kan tala

om en speciell kung i historien, och samtidigt vara en

profetia om satan, bibel-styckena nedan är exempel;

Hesekiel 28:12-19
Du var ypperst bland härliga skapelser,
Full av vishet och fullkomlig i skönhet.
I Eden, Guds lustgård, bodde du,
höljd i alla slags ädla stenar:
karneol, topas och kalcedon,
krysolit, onyx och jaspis,
safir, karbunkel och smaragd, jämte guld;
du var prydd med smycken och klenoder
beredda den dag då du skapades.

Du var en kerub, som skuggade vida, och
jag hade satt dig att vara på det heliga guda-berget,
du fick gå omkring där bland gnistrande stenar.

Lyckosam var du på dina vägar
från den dag då du skapades,
till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.

Men under din myckna köpenskap
blev ditt inre fyllt med orätt, och du föll i synd.
Då förvisade jag dig från guda-berget
och förgjorde dig, du vitt-skuggande kerub;
du fick inte stanna bland de gnistrande stenarna.

Eftersom ditt hjärta blev högmodigt över din skönhet
och du förspillde din vishet för ditt pråls skull,
därför slog jag dig ner till jorden
och prisgav dig åt kungarna,
så att de fick se sin lust på dig.

Genom dina många missgärningar,

vid din orättrådiga köpenskap,
ohelgade du dina helgedomar.
Därför lät jag eld gå ut ifrån dig,
och av den blev du förtärd.
Jag lät dig ligga såsom aska på jorden
inför alla som besökte dig.

Alla som kände dig bland folken
häpnade över ditt öde.
Du tog en ände med förskräckelse
för evig tid.

Här är ännu ett bibel-stycke / profetia som
handlar om satans fall;

Jesaja 14:5-17
"Vilken ände har inte plågaren fått,
vilken ände pino-orten!

HERREN har brutit sönder
de ogudaktigas stav,
tyrannernas ris,
det ris som i grymhet slog folken
med slag på slag,
och i vrede härskade över folkslagen
med skoningslös förföljelse.

Hela jorden har nu fått vila och ro;
man brister ut i jubel.
Själva cypresserna gläder sig över ditt fall,
så också Libanons cedrar:

’Sen du nu ligger där, drar ingen upp hit
för att hugga ner oss’.

Dödsriket därnere störs i sin ro för din skull,
när det måste ta emot dig.
Skuggorna där väcks upp för din skull,
jordens alla väldiga; folkens alla kungar,

måste stå upp från sina troner.

De upphäver alla sin röst
och säger till dig:
’Så har då också du blivit maktlös som vi,
ja, blivit vår like.’

Ner till dödsriket har din härlighet måst fara,
och dina harpors buller;
förruttnelse är bädden under dig,
och maskar är ditt täcke.

Hur har du inte fallit ifrån himmelen,
du strålande morgonstjärna!
Hur har du inte blivit fälld till jorden,
du folkens förgörare!

Det var du som sa i ditt hjärta:
’Jag vill stiga upp till himlen;
högt ovanför Guds stjärnor
vill jag ställa min tron;
jag vill sätta mig på guda-församlingens berg
längst upp i norr.
Jag vill stiga upp över molnens höjder,
göra mig lik den Högste.’

Nej, ner till dödsriket måste du fara,
längst ner i graven.
De som ser dig stirrar på dig,
de betraktar dig och säger:
’Är detta den man som kom jorden att darra
och riken att bäva,

den som förvandlade jord-kretsen till en öken
och förstörde dess städer,
den som aldrig frigav sina fångar,
så att de fick återvända hem?’

Nedan framgår hur ormen, satan, var i lustgården
(se bibel-stycket ovan) och hur han här i sin list
förvränger vad Gud sagt - för att först bedra Eva.

När han väl har Eva på sin sida, så har han satt

Adam i en intressekonflikt, och Adam väljer så att

göra som Eva, istället för att lyda det enda bud/

förbud Herren gett honom, att inte äta av

kunskapens träd;

1 Mosebok 3:1-6
Men ormen var listigare än alla andra markens djur
som HERREN Gud hade gjort; och han sa till
kvinnan: ”Skulle då Gud ha sagt: ’ni ska inte äta
av något träd i lustgården’?”

Kvinnan svarade ormen: ”Vi får äta av frukten på

de andra träden i lustgården, men om frukten på

det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt:

’ni ska inte äta från det, inte heller komma vid det,

för att ni inte ska dö.’

Då sa ormen till kvinnan: ”Inte alls ska ni dö; men
Gud vet, att när ni äter av det, ska era ögon öppnas,
så att ni blir som Gud och förstår vad gott och ont är.”

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och
att det var en lust för ögonen, och att det var ett
ljuvligt träd, eftersom man fick förstånd av det, och
hon tog av dess frukt och åt; och hon gav också åt
sin man, som var med henne, och han åt.

I stycket nedan förbannar Gud Satan som i ormens
skepnad försökt ta Guds plats och vinna människans
lydnad och tillbedjan;

1 Mosebok 3:14:
Då sade HERREN Gud till ormen:
”Eftersom du har gjort detta, så ska du vara för-
bannad bland alla djur, boskapsdjur och vilda djur.
På din buk ska du gå, och stoft (jord) ska du äta i

alla dina livsdagar.

För mig tyder dessa bibelställen på att satan fanns
i lustgården innan han syndade, vilket också stycket
från Jesaja antyder. Och satans synd var att han

ville göra sig lik Gud, ta Guds plats och få mannens

öra och tillbedjan.

Och det är just detta att han frestar Adam till att

synda som är orsak att Gud förbannar ormen /satan.

När djävulen fått människan att komma bort från
Guds närhet, så håller han sedan människan fången

i fruktan. Bibeln lär att i all fruktan som en människa

kan känna så ligger i själva verket en tanke på straff;

vi tror att Gud inte längre vill ha med oss att göra.

Det vet vi är helt fel eftersom Gud berett en under-

bar väg tillbaka till sig för var och en av oss genom

Jesu död och uppståndelse.

I sin kärlek lät Gud sin Son dö för vår synd och han

söker varje människa för att återupprätta en gemen-

skap genom tro på Kristus. Fruktan vi kan känna är

ett gift från djävulen. Bibeln säger att Gud har aldrig

gett en fruktans ande.

Djävulen kallas därför på grund av sin passion att

döma människor för Åklagaren i bibeln. Han vill

hålla människor fångna i en tro att Gud anklagar

dem utan någon nåd utan någon väg till upprättelse;

Uppenbarelseboken 12:10
Och jag hörde en stark röst i himlen säga: ”Nu har
frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och
väldet hans Smordes; för våra bröders åklagare är
nerkastad, han som dag och natt anklagade dem

inför vår Gud.

Djävulen och hans änglar ska bli nedkastade från

den plats i himlarymderna som de har ännu idag.

De ska sen ytterligare kastas i den sjö som brinner

av eld och svavel och plågas där i evigheternas

evigheter;

Uppenbarelseboken 12:7
Och en strid uppstod i himlen: Mikael och hans
änglar gav sig i strid med draken (satan); och draken

och hans änglar stred mot dem.

Uppenbarelseboken 12:9
Och den stora draken, den gamla ormen, blev ner-

kastad, han som kallas Djävul och Satan, och som

förvillar hela världen; han blev nerkastad till jorden,

och hans änglar kastades ned med honom.

Uppenbarelseboken 20:10
Och djävulen som förvillade dem blir kastad i samma
sjö av eld och svavel, dit vilddjuret och den falske

profeten hade blivit kastade; och de ska där plågas

dag och natt i evigheternas evigheter.

//Björn Hellman