Är du en kristen som självklart tror på ett liv
efter detta, att det finns en uppståndelse från
de döda?
Då måste du också kunna tro på den händelse
som bibeln omnämner som uppryckandet av
den kristna församlingen.
Bibeln talar om att ändtidens kristna församling
slutligen kommer att "ryckas upp på skyar" och
möta Herren Jesus.
Det kommer att ske samtidigt som alla som dit-
tills, genom århundradena, dött i tro på Kristus,
uppstår.
Alla som nu tror eller de som har trott och dött -
ska alltså samtidigt ryckas upp på skyar
Herren till mötes;
1 Thess 4:13-18
Vi vill inte lämna er, kära bröder, i okunnig-
het om hur det förhåller sig med dem som
har avsomnat (dött), för att ni inte ska sörja
som de andra; de som inte har något hopp.
För lika säkert som Jesus, som vi tror, har
dött och har uppstått, lika säkert ska
också Gud genom Jesus föra dem som är
avsomnade fram jämte honom.
Som ett ord från Herren säger vi er detta,
att vi som lever och lämnas kvar till Herrens
tillkommelse inte alls ska komma före dem
som är avsomnade.
För Herren ska själv stiga ner från himlen,
och ett maktbud ska ljuda, en överängels
röst och en Guds basun.
Och först ska de i Kristus döda uppstå;
sen ska vi som då ännu lever och har
lämnats kvar bli jämte dem bortryckta
på skyar upp i luften, Herren till mötes;
och så ska vi alltid få vara hos Herren.
Så trösta nu varandra med dessa ord.
1 Kor 15:16-23, 50-54
Ja, om döda inte uppstår, så har inte heller
Kristus uppstått. Men om Kristus inte har
uppstått, så är er tro förgäves; ni är då
ännu kvar i era synder. Då har ju också de
gått förlorade, som har avsomnat i Kristus.
Om vi i det här livet har i Kristus haft vårt
hopp, och därav inget blir, då är vi de
mest ömkansvärda av alla människor.
Men nu har Kristus uppstått från de döda,
som den förste av de avsomnade.
För eftersom döden kom genom en män-
niska, så kom också genom en människa
de dödas uppståndelse.
Och så som i Adam alla dör, så ska också
i Kristus alla göras levande. Men var och
en i sin ordning: Kristus som den förste,
därefter, vid Kristi tillkommelse, de som
hör honom till.
Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta,
att kött och blod inte kan ärva Guds rike;
inte heller får förgängligheten oförgänglig-
heten till arvedel.
Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte
alla avsomna (dö), men alla ska vi bli för-
vandlade, och det i ett nu, i ett ögonblick,
vid den sista basunens ljud.
För basunen ska ljuda, och de döda
ska uppstå till oförgänglighet, och då
ska vi (som ännu lever) bli förvandlade.
För det här förgängliga måste iklä sig oför-
gänglighet, och det här dödliga iklä sig
odödlighet.
Men när detta förgängliga har iklätt sig o-
förgänglighet, och detta dödliga har iklätt
sig odödlighet, då ska det ord fullbordas,
som står skrivet: ”Döden är uppslukad och
seger vunnen.”
Innan de redan i Kristus avlidna här får uppleva
sin fulla uppståndelse, d v s även till kroppen,
så har de befunnit sig i en period av väntan på
en plats som i Bibeln kallas Paradiset.
Det är Paradiset vi refererar till, när vi menar att
när vi dör på jorden så kommer vi direkt till
himlen.
I Paradiset är man alltså ännu utan uppstånd-
elsekropp. Uppståndelsen i kroppen för de som
dött i Kristus sker nämligen vid församlingens
uppryckande, i enlighet med de bibelord vi
läste ovan.
De som vid tiden för detta uppryckande lever
kvar på jorden, och i tron på Kristus, förvandlas
då till sina kroppar i ett enda ögonblick, och får
sina uppståndelsekroppar.
Bibelorden ovan säger att om vi inte tror på upp-
ståndelsen från de döda för de som dött i tron
på Kristus - så är vår tro förgäves. Det håller
väl varje kristen med om.
Men - detsamma måste då gälla om vi inte tror
på uppryckandet av den församling som fort-
farande lever kvar på jorden i tron i ändens tid.
Både uppståndelsen från de döda och uppryck-
andet av ändtidens församling sker ju samtidigt,
enligt Bibelns klara undervisning.
Av någon anledning är undervisningen om upp-
ryckandet av församlingen kontroversiellt inom
kristenheten. Det är oförståeligt, eftersom den
är så väl underbyggd i skriften, men det beror
troligtvis på otro - att något så extraordinärt
skulle kunna hända.
Otron (eftersom den är otro) har "lättare att tro
på" något som hänt för länge sen eller något
som eventuellt kommer att hända långt in i fram-
tiden.
Gud lät Kristus uppstå och bli ett huvud för för-
samlingen, och detta huvud lyftes sen upp på
"skyar" inför lärjungarnas ögon, vi läser det i
Apostlagärningarnas första kapitel.
Det gör det logiskt att Gud ämnar göra samma
sak med den kropp, församlingen, som Kristus
blev huvud för.
/Björn Hellman
